vart har du tagit vägen

jag gav upp för länge sedan
du ser att jag försvann
det finns inget att förklara

ta vara på somriga julinätter
som inte kommer igen

älska som bara kära kan

jag har en sak gemensamt med varenda tjej i stan
att ha kysst dig
men jag vill ju bara vara din
bryr mig inte om vad andra säger
jag tror på dig
och jag kan tro på oss

visa dig, så som du en gång var
du finns nästan inte längre

nuet

du är så gott som glömd
jag är så gott som lycklig

Idag känner jag ingenting.
Är inte glad. Men inte heller ledsen.
Jag bara.. är.
Varför?
Tacka vet jag musiken.
Och fantastiska, helt makalösa, vänner <3

ge mig

jag vill ha kärlek

the thanks i get

har så många känslor inom mig
det finns så mycket jag vill göra
men jag vet inte hur jag ska få tid
och råd
till att göra allt

men mestadels är jag bara lycklig
lycklig över att ha så bra vänner
lycklig över att det går så bra i skolan nu
lycklig över att martina har det bra
lycklig över att snart, snart är det min tur

tankar en höstkväll som denna

Går här på tråkiga kullerstensgator. Säger att jag inte vill, inte ska, men jag måste. Åtminstonde i tio månader till. Sedan frihet. Tankar om en sommar i en huvudstad med den vackraste av alla. En vän. Tankar om ett eget hem. Bygga upp ett nytt liv. För att sedan komma tillbaka och kanske känna att, det var inte så tokigt här ändå. Men tills dess spånar jag på hundratals nya ideer om allt och ingenting, dricker te och sparkar höstlöv med mina fina vänner.

jag vill inte vara liten och skiträdd och svag igen

jag trodde ju inte ens att man kunde tycka om dig